Don't let me down.
Helt själv påväg hem från Erik med The Knife på högsta volym, kände jag att det här är en sådan natt som jag skulle ha kunnat kört hur långt som helst.
Vägen var tyst, mörk och stilla. Stjärnorna lyste intensivt på den kolsvarta himlen, bara för att påminna mig om hur liten jag är. Det var tjock dimma på vägen som hastigt virvlade upp när jag snabbt svischade förbi. Dimman blev en fin effekt som passade perfekt in på mina tankar, och den märkliga musiken blev det ultimata soundtracket. Varför har man denna desperata längtan av att göra saker som man vet kommer plåga en själv till vansinne?
Jag hade kunnat stannat där. Varför klev jag ur?
Vägen var tyst, mörk och stilla. Stjärnorna lyste intensivt på den kolsvarta himlen, bara för att påminna mig om hur liten jag är. Det var tjock dimma på vägen som hastigt virvlade upp när jag snabbt svischade förbi. Dimman blev en fin effekt som passade perfekt in på mina tankar, och den märkliga musiken blev det ultimata soundtracket. Varför har man denna desperata längtan av att göra saker som man vet kommer plåga en själv till vansinne?
Jag hade kunnat stannat där. Varför klev jag ur?
Kommentarer
Postat av: Ally
Vi åker en vecka efter er då, den 18 :) kul! yes, min moster bor där så vi åker dit en gång om året för att hälsa på!
Postat av: You know you love me
I love you hun
Trackback