There's always someone who's fucking hanging on
Den här morgonen när jag vaknade, kände jag att det var något som hade förändrats. Någonting var annorlunda. Då insåg jag att mitt huvud inte längre tillhörde min kropp.
Idag är det den nionde jävla augusti. Jag har funderat på den här sommaren en hel del under de senaste dagarna, och jag kan inte på något sätt alls, förstå vart fan allt tog vägen!?
Innan varje ny sommar börjar har man storslagna planer och höga förväntningar på allt kul man ska göra, alla dagar man ska ligga på stranden och sola i härlig sommarvärme så att man blir brun och snygg, alla problem som ska försvinna (för det är ju sommar!) och himlen som ständigt ska vara blå, utan något som helst litet ororande mörkt moln så långt ögat når, alla roliga grillkvällar och utefester man ska gå på och förhoppningsvis bli så full att man cyklar in i en buske men bara skrattar för att det är ju faktiskt sommar, och då är det tillåtet att vara galen, fri och tanklös!
Det enda jag har lyckats med av ovanstående saker skulle isåfall vara att cykla in i en buske. Men då skrattade jag inte över att det var sommar, utan snarare för att jag var för full för att veta bättre.
För det har nämligen inte varit någon sommar. Jag har varit på stranden en enda gång under det här året. Jag har ungefär lika snygg solbränna som ett kokt ägg.
Jag blev knappast gladare av att ta fram mobilen och kolla igenom gamla sms (vilket är livsfarligt om man redan känner sig lite bitter) Jag upptäckte hursomhelst några sms som jag faktiskt förträngt och vägrat tänka på. Och de gjorde mig arg, riktigt jävla arg och bitter. Men jag ska inte ägna dig en enda tanke till för det är du faktiskt inte värd.
Jag har faktiskt en tröst, snart ska jag åka härifrån, och dit jag ska kommer det alltid att vara sommar. Och surfarkillar. Mums.
Dagens låt: Bullet for my valentine - Tears don't fall
Idag är det den nionde jävla augusti. Jag har funderat på den här sommaren en hel del under de senaste dagarna, och jag kan inte på något sätt alls, förstå vart fan allt tog vägen!?
Innan varje ny sommar börjar har man storslagna planer och höga förväntningar på allt kul man ska göra, alla dagar man ska ligga på stranden och sola i härlig sommarvärme så att man blir brun och snygg, alla problem som ska försvinna (för det är ju sommar!) och himlen som ständigt ska vara blå, utan något som helst litet ororande mörkt moln så långt ögat når, alla roliga grillkvällar och utefester man ska gå på och förhoppningsvis bli så full att man cyklar in i en buske men bara skrattar för att det är ju faktiskt sommar, och då är det tillåtet att vara galen, fri och tanklös!
Det enda jag har lyckats med av ovanstående saker skulle isåfall vara att cykla in i en buske. Men då skrattade jag inte över att det var sommar, utan snarare för att jag var för full för att veta bättre.
För det har nämligen inte varit någon sommar. Jag har varit på stranden en enda gång under det här året. Jag har ungefär lika snygg solbränna som ett kokt ägg.
Jag blev knappast gladare av att ta fram mobilen och kolla igenom gamla sms (vilket är livsfarligt om man redan känner sig lite bitter) Jag upptäckte hursomhelst några sms som jag faktiskt förträngt och vägrat tänka på. Och de gjorde mig arg, riktigt jävla arg och bitter. Men jag ska inte ägna dig en enda tanke till för det är du faktiskt inte värd.
Jag har faktiskt en tröst, snart ska jag åka härifrån, och dit jag ska kommer det alltid att vara sommar. Och surfarkillar. Mums.
Dagens låt: Bullet for my valentine - Tears don't fall
Kommentarer
Trackback